Kanadensare i Edsviken

Nästa vecka har jag och min flickvän en veckas semester tillsammans, och den ska vi tillbringa i hennes hemtrakter, i Dalsland. Förutom att hälsa på släkten så ska vi ta en liten tur på några dagar i vildmarken med kanotpaddling och dressincykling på De Vackra Vyernas Järnväg. I helgen passade vi därför på att hyra en kanot och ta en liten övningstur.

Kanoten hyrde vi på Brunnsvikens Kanotklubb, där vi också hyrde kanot förra sommaren. Målet den här gången var inte Stora Värtan utan Edsviken, dels för att det är kul att paddla på nya ställen och dels för att det blåste lite för mycket för öppnare vatten. Utrustade med matsäck och badkläder styrde vi ut från bryggan. Det blåste ganska friskt redan inne i brunnsviken, men vi hade vinden i ryggen och fick upp ganska god fart, och kursen blev efterhand rakare när paddelvanan återvände. Vi tog oss igenom Ålkistan utan problem och smet under bron till Bockholmen och in i Stocksundet.

Trots att vi bytt riktning hade vi fortfarande vinden i ryggen och pilade vidare under de tre broarna över sundet och vidare bortåt. Fotot här ovanför är taget under motorvägsbron. Jag har åkt över den hur många gånger som helst, men det är faktiskt första gången jag åker under den.

Vi mötte en hel del båtar och fick styra undan en del för svallvågorna, men annars gick färden utan problem. Solsken hade vi också. Vi passerade Danderyds Sjukhus och Ulriksdals slott, som syns på bilden här nedanför, och sedan stannade vi för lunch och bad på Kaninholmen, en liten obebodd holme mitt emot Nora bryggor. Fotot längst upp i det här inlägget är taget på stranden där vi drog upp kanoten.

Efter lunch och bad började tyvärr vädret se sämre ut, och eftersom vi skulle få ganska kraftig motvind på vägen tillbaka beslöt vi oss för att vända, även om vi tänkt fortsätta längre in i viken. Under paddelturen förra sommaren överraskades vi av ett rejält skyfall på hemvägen och det ville vi gärna slippa den här gången.

Hemfärden följde samma rutt som vägen ut, och den blev också betydligt tyngre. Paddlingen ut tog en timme, och tillbaka en och en halv. Det kanske inte låter som så stor skillnad, men det är ändå en ökning med 50 procent. Hade utresan tagit sex timmar så hade det tagit nio tillbaka. Nu kom det faktiskt aldrig något regn, men det är ju bättre att vara på den säkra sidan. Det var ju ändå bara en liten övningstur. Nästa vecka blir det förhoppningsvis längre dagsetapper på de dalsländska sjöarna.